Svensk ordbok 2009, webbversion
torkare
[
tår
`
k-
]
substantiv
~n
äv. vard.
torkarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
torkarna
tork·ar·en
●
vanligen i sammansättn.
anordning för (maskinell) torkning
hush.
torkarblad
potatistorkare
vindrutetorkare
sedan 1920