Svensk ordbok 2009, webbversion

to`rdön substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en tor|­dön·et●kraftigt buller meteorol.○spec.åska sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. þordyn ’tor­dön; åska’; för­ledet är identiskt med guda­namnet Tor; jfr dön