Svensk ordbok 2009, webbversion
toppman
[
tåp
`
-
]
substantiv
~nen toppmän
,
best.
plur.
toppmännen
topp|mann·en
●
man i hög ställning
inom organisation e.d.
samh.
yrk.
en av partiets toppmän
sedan 1920-talet