Svensk ordbok 2009, webbversion
tomträtt
[tåm`t-]
substantiv ~en
tomt|rätt·en●rätt att utan tidsbegränsning förfoga över tomt
som man vanligen äger ett hus på; den vanliga formen för bl.a. småhusägare, i praktiken nästan likvärdig med ägande
byggn.tekn.jur.tomträttshavaresedan 1907