Svensk ordbok 2009, webbversion

tomträtt [tåm`t-] substantiv ~en tomt|­rätt·en●rätt att utan tids­begränsning förfoga över tomt som man vanligen äger ett hus på; den vanliga formen för bl.a. småhus­ägare, i praktiken nästan lik­värdig med ägande byggn.tekn.jur.tomträttshavaresedan 1907