Svensk ordbok 2009, webbversion

tolft [tål´ft] substantiv ~en ~er tolft·en●an­tal av tolv stycken särsk. vid räkning av plank el. bräder ngt åld.skogsbr.utstr.en tolft bräderen tolft (ngt), en tolft (av/med ngt)sedan förra hälften av 1300-talet (i sammansättn.)Uplands-Lagenfornsv. tylft, tolft; till tolv