Svensk ordbok 2009, webbversion
tjän`steförrättning
substantiv ~en ~ar
tjänste|för·rätt·ning·en●utövande av tjänst
arb.samh.○ofta om spec. uppdrag, i mots. till mer vardagliga tjänstegöromålde sökte prästen på expeditionen, men han var borta på tjänsteförrättningsedan 1789