Svensk ordbok 2009, webbversion
tjä`nlig
adjektiv ~t
tjän·lig●användbar eller passande
för ngt ändamål (som framgår av sammanhanget)
Nollköttet var inte tjänligt som människofödavid tjänlig väderlek hålls konserten utomhustjänlig (som ngt), tjänlig (för ngn/ngt)sedan början av 1500-taletSkrå-Ordningarfornsv. thiänliker