Svensk ordbok 2009, webbversion

tjä´nis adjektiv, ingen böjning tjän·is●endast predikativt som står i gott personligt förhållande till ngn vard.admin.komm.sociol.han är tjänis med chefen○ofta med inne­börd av ömse­sidighetde är tjänis○äv. som hälsnings­ordJFRcohyponym2tjänare Tjänis! – Tjänis på dig själv!tjänis med ngn, ngra är tjänissedan 1925till 1tjänare