Svensk ordbok 2009, webbversion

tjä´der substantiv ~n tjädrar tjädr·ar●en stor, mörk, ganska skygg skogshönsfågel med kraftiga fjäder­klädda tarser, lång rundad stjärt och egendomligt, ljudligt parningsbeteende zool.tjäderhonatjäderhönatjäderlektjädertuppspeltjädertjädrarna spelade för fulltsedan 1471–72Kämnärsräkenskaper i Stockholms stads skottebokfornsv. thiädhur; nord. ord, besl. med grek. tet´rax ’orre’; av ljud­härmande urspr.