Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n tjädrar
tjädr·ar●en stor, mörk, ganska skygg skogshönsfågel med kraftiga fjäderklädda tarser, lång rundad stjärt och egendomligt, ljudligt parningsbeteende
zool.tjäderhonatjäderhönatjäderlektjädertuppspeltjädertjädrarna spelade för fulltsedan 1471–72Kämnärsräkenskaper i Stockholms stads skottebokfornsv. thiädhur; nord. ord, besl. med grek. tet´rax ’orre’; av ljudhärmande urspr.