Svensk ordbok 2009, webbversion

tju`sare substantiv ~n äv. vard. tjusarn, plur. ~, best. plur. tjusarna tjus·ar·en●vanligen i sammansättn. man som an­vänder sin (förmenta) charm för att ställa in sig hos kvinnor och ev. förföra dem ofta ned­sätt.psykol.yrk.kvinnotjusarepigtjusare○äv. all­männaretjusarkungenormtjusaresedan 1755