Svensk ordbok 2009, webbversion
tju
`
rig
adjektiv
~t
tjur·ig
●
envist och ihärdigt butter
om person, handling e.d.
admin.
psykol.
JFR
cohyponym
tjurskallig
han betedde sig som en tjurig barnunge
hon blängde tjurigt på dem (adv.)
sedan ca 1830