Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
tjat·ar●ständigt (och tröttande) tala om eller framhålla samma sak
som kan vara en upplysning, ett krav, en förmaning etc.
komm.SYN.synonymtraggla
JFRcohyponymgnata
om de bara tjatade tillräckligt länge skulle föräldrarna nog ge med sighon var tvungen att tjata på barnen för att få dem att lyda○äv. med tanke på enskilt yttrande i en serieåter tala om ngt välkänt
som man redan flera gånger framhållit
nu tjatar jag, men så länge du inte gör som jag säger ...○äv. med betoning av resultatetrefl., med partikelntill
han tjatade sig till en ny cykeltjata (på ngn) (om ngn/ngt/att+V/SATS), tjata (sig till ngt)sedan 1839sv. dial. tjata; trol. av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-363232tjatande;
tjat