Svensk ordbok 2009, webbversion
tjaf`sa
verb ~de ~t
tjafs·ar●prata strunt på ett tröttande sätt
ofta med ständiga upprepningar
vard.komm.vi behöver inte tjafsa om vems fel det var○äv.krångla
tjafsa (med ngn) (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1889trol. bildat till tjata och tafsa
Subst.:vbid1-363214tjafsande;
1tjafs