Svensk ordbok 2009, webbversion
[-tåp´]
substantiv,
ingen böjning
●de tio populäraste eller främsta
av visst slag (som framgår av sammanhanget)
NollJFRcohyponymsvensktopp
tio-i-topp-listatio-i-topp-tävlingett märke som länge tillhört bilarnas tio-i-toppförnamnens tio-i-topp○urspr. om ett (numera nedlagt) popprogram i radiosedan 1960-talet