Svensk ordbok 2009, webbversion

tio-i-topp [-tåp´] substantiv, ingen böjning ●de tio populäraste eller främsta av visst slag (som fram­går av samman­hanget) NollJFRcohyponymsvensktopp tio-i-topp-listatio-i-topp-tävlingett märke som länge till­hört bilarnas tio-i-toppför­namnens tio-i-topp○urspr. om ett (nu­mera ned­lagt) popprogram i radiosedan 1960-talet