Svensk ordbok 2009, webbversion

timotej´ substantiv ~en timotej·en●ett tämligen högt gräs med cylindriska, täta och sträva ax ett all­mänt odlat fodergräs i vallar men äv. vild­växande bot.JFRcohyponymkampegräs klöver och timotej○äv. om när­besläktade artervanligen i sammansättn. timotejsläktetfjälltimotejflentimotejsandtimotejsedan 1808till Timothy Hansson, namn på den första odlaren av timotej (1700-talet, USA)