Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
timotej·en●ett tämligen högt gräs med cylindriska, täta och sträva ax
ett allmänt odlat fodergräs i vallar men äv. vildväxande
bot.JFRcohyponymkampegräs
klöver och timotej○äv. om närbesläktade artervanligen i sammansättn.
timotejsläktetfjälltimotejflentimotejsandtimotejsedan 1808till Timothy Hansson, namn på den första odlaren av timotej (1700-talet, USA)