Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~nen timmermän, best. plur. timmermännen
timmer|mann·en1träarbetare som utför arbeten i grovt virke på byggarbetsplatser
skogsbr.yrk.○äv. om person som är anställd för att utföra snickeriarbeten o.d. på fartygsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. timberman
2en gråspräcklig skalbagge vars hanne har mycket långa antenner
och vars larv bl.a. lever under barken på fällda el. sjuka tallar
zool.sedan 1739