Svensk ordbok 2009, webbversion

timeout el. time-outtime-out [tajmao´t] substantiv ~en ~er time·out·en●kort spel­avbrott på begäran av ett­dera laget i vissa boll­spel, t.ex. basket och is­hockey; för diskussion om taktik m.m. pol.sport.tid.coachen begärde timeout○äv. bildligtden hårt trängda politikern tog timeoutsedan åtm. 1991av eng. time-out med samma betydelse, till time ’tid’ och out ’ut; ute’