Svensk ordbok 2009, webbversion

till`ägna verb ~de ~t till|­ägn·ar●förklara (ngt eget verk) vara till­kommet med sär­skild tanke på (och som hyllning till) ngn (el. ngt) komm.SYN.synonymdedicera han tillägnade sin hustru bokensymfonin tillägnades minnet av de stupadetillägna ngn/ngt ngtsedan senare hälften av 1300-taletKristnu-Balken af Smålands-Lagen (Helsinge-Lagen)fornsv. tileghna ’över­låta; ägna, helga åt’; jfr ägna Subst.:vbid1-362400tillägnande, vbid2-362400tillägning; tillägnan