Svensk ordbok 2009, webbversion
verb tillvande tillvant, pres. tillvänjer
till|vänj·er●göra van
vid ngt, och ev. beroende av det
med.han försökte tillvänja katten till torrfodertillvänja ngn (till ngt)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. tilvänia
Subst.:vbid1-362258tillvänjande,
tillvänjning