Svensk ordbok 2009, webbversion

till`skyndan substantiv, best. f. ~, n-genus till|­skynd·an●det att aktivt verka för ngt formelltkomm.JFRcohyponyminitiativ åt­gärden vid­togs på NN:s tillskyndan(ngns) tillskyndan (av ngt/SATS)sedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. tilskyndan