Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f. ~, n-genus
till|skynd·an●det att aktivt verka för
ngt
formelltkomm.JFRcohyponyminitiativ
åtgärden vidtogs på NN:s tillskyndan(ngns) tillskyndan (av ngt/SATS)sedan 1472–86Speculum Virginumfornsv. tilskyndan