Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
till|skynd·ar1ofta lös förb., seskynda till
komma skyndande
Nollflera tillskyndande personer försökte få stopp på misshandelntillskyndasedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. tilskynda; efter lågty. toschunden med samma betydelse; jfr skynda
2verka för
formellt; ngt åld.komm.han ville inte tillskynda en utbyggnad av älventillskynda ngt/SATSsedan förra hälften av 1400-taletHeliga Birgittas uppenbarelserSubst.:vbid1-361743tillskyndande;
tillskyndan (till 2),
vbid3-361743tillskyndelse (till 2)