Svensk ordbok 2009, webbversion

till`skriva verb tillskrev tillskrivit tillskriven tillskrivna, pres. tillskriver till|­skriv·er1skriva (formellt) brev till bok.komm.han har tillskrivit JO i ärendettillskriva ngn (i/om ngt/SATS)sedan 1347brev från Bo Jonsson till ärkebiskop Birgerfornsv. tilskriva 2an­se (ngn) vara bärare av viss egenskap e.d. komm.JFRcohyponymtillräkna man måste tillskriva henne ett visst mod○äv.an­se (ngn/ngt) vara upp­hovet eller orsaken till JFRcohyponymattribuera tavlan har tillskrivits Rembrandthon ringde aldrig, men det tillskrev han hennes glömska○äv.an­se (ngn) som rätt­mätig inne­havare av ngt (abstrakt) värde man tillskrev henne hela äranbåda parter tillskrev sig segerntillskriva ngn/ngt ngtsedan ca 1385Klosterläsningefter lågty. toschriven, urspr. ’skriva på för ngns räkning’ Subst.:vbid1-361727tillskrivande, vbid2-361727tillskrivning (till 1)