Svensk ordbok 2009, webbversion

till`rop substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en till|­rop·et●rop som riktas till särskild(a) person(er) komm.JFRcohyponymanrop de hälsades med glada tillropupp­muntrande tillrop till hemma­lagettillrop (till ngn)sedan 1640