Svensk ordbok 2009, webbversion

till`hålla verb tillhöll tillhållit tillhållen tillhållna, pres. tillhåller till|­håll·er●bestämt upp­mana formelltkomm.tillhålla ngn att bättra sig○äv.fram­hålla för ngn, i tillrätta­visande syfte man tillhöll honom det o­passande i att svära i kyrkantillhålla ngn ngt/att+Vsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. tilhalda; trol. efter lågty. toholden ’ställa krav på’ Subst.:vbid1-361264tillhållande