Svensk ordbok 2009, webbversion

till`bringa verb ~de äv. tillbragte, ~t äv. tillbragt, pres. ~r till|­bring·ar●låta (viss tid) förflyta genom att vara på ngn plats, i ngt till­stånd e.d. Nollhon tillbringade sommaren på landetde tillbringade dagarna till­sammanshan fick tillbringa semestern säng­liggande○äv.låta (viss tid) fyllas med ngn verksamhet han tillbringade dagarna med att läsatillbringa ngt ngnstans/SÄTTsedan 1624efter lågty. tobringen med samma betydelse Subst.:vbid1-360934tillbringande