Svensk ordbok 2009, webbversion

till`bedjan substantiv, best. f. ~, n-genus till|­bedj·an●religiös vördnad relig.herdarnas tillbedjan (av Jesus­barnet)○äv. försvagatintensiv beundran eller kärlek tillbedjansvärdhan ägnade henne en blyg men brinnande tillbedjantillbedjan (av ngn/ngt)sedan 1749