Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n tiljor
tilj·an●golvbräda
byggn.tekn.scen.smala, fint ådrade tiljor○äv. om (bräda i) scengolv, ofta tänkt som symbol för teaterkonstende tiljor som föreställer världenprimadonnan berättade om sin väg till tiljansedan 1467Arboga stads tänkebokfornsv. thilia; till fornsv. þiæl, isl. þel ’botten, golv’; jfr tjäle