Svensk ordbok 2009, webbversion
tigg`are
substantiv ~n äv. vard. tiggarn, plur. ~, best. plur. tiggarna
tigg·ar·en●person som (huvudsakligen) livnär sig på att tigga
mest vid beskrivning av äldre el. icke-svenska förh.samh.yrk.tiggarföljetiggarstavde blinda tiggarna vid vägkantensedan 1526