Svensk ordbok 2009, webbversion

thymus [ty´-] substantiv, ingen böjning, n-genus thym·us●en körtel bak­om bröst­benet hos människan och ryggrads­djuren, som tillbaka­bildas med åren och an­ses ha betydelse för till­växt och immunitet anat.SYN.synonymbräss sedan 1865av grek. thym´os ’vårtlik ut­växt; thymus’