Svensk ordbok 2009, webbversion
tetrae
´
der
substantiv
~n tetraedrar
tetra·edr·ar
●
geometrisk kropp som begränsas av fyra plana, triangelformade ytor
mat.
tetraedern är den enklaste typen av pyramid
sedan 1748
till
tetra-
och grek.
hed
´
ra
’yta’