Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n testiklar
test·ikl·ar●ofta plur.
endera av de båda kulformiga körtlarna nära penis (i pungen), där sädescellerna produceras
anat.sedan 1692av lat. testic´ulus med samma betydelse, diminutiv till te´stis med samma betydelse; samma ord som lat. te´stis ’vittne’, jfr testamente