Svensk ordbok 2009, webbversion

tern [tä´rn] substantiv ~en ~er [tä´rn- äv. tä`rn-] tern·en●en enhet vid pappersräkning som av­ser lägg av 3–6 falsade ark åld.bok.mått.sedan 1845av fra. terne med samma betydelse; till lat. ter´ni, plur., ’tre åt gången’