Svensk ordbok 2009, webbversion
tern
[tä´rn]
substantiv ~en ~er [tä´rn- äv. tä`rn-]
tern·en●en enhet vid pappersräkning
som avser lägg av 3–6 falsade ark
åld.bok.mått.sedan 1845av fra. terne med samma betydelse; till lat. ter´ni, plur., ’tre åt gången’