Svensk ordbok 2009, webbversion
teodoli
´
t
substantiv
~en ~er
teo·dol·it·en
●
ett vinkelmätningsinstrument med kikaranordning
anv. inom astronomin, geodesin m.m.
astron.
instr.
lantmät.
sedan 1750
av eng.
theodolite
med samma betydelse; av okänt urspr.