Svensk ordbok 2009, webbversion

ten substantiv ~en ~ar ten·en●liten, smal stång av metall el. legering tekn.sedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. ten ’slända; stek­spett; smal stång’; gemens. germ. ord av o­visst urspr.; jfr telning