Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
tele·graf·en●apparat för snabb överföring av meddelanden över större avstånd med hjälp av särskilda tecken
t.ex. morsealfabetet; via ledningar el. med radioteknik; särsk. med tanke på den apparat som meddelandet kodas in resp. tas emot med
delvis histor.radiotekn.telegrafkabeltelegrafnyckelradiotelegraf○numera vanligen med meddelandet direkt utskrivet i klartext○äv. om telegrafstation (och telefonstation)ngt åld.i byn fanns både post och telegrafsedan 1794av fra. télégraphe med samma betydelse; till tele- och grek. graph´ein ’skriva’