Svensk ordbok 2009, webbversion

telegra´f substantiv ~en ~er tele·graf·en●apparat för snabb över­föring av med­delanden över större av­stånd med hjälp av sär­skilda tecken t.ex. morse­alfabetet; via ledningar el. med radio­teknik; särsk. med tanke på den apparat som med­delandet kodas in resp. tas emot med delvis histor.radiotekn.telegrafkabeltelegrafnyckelradiotelegraf○nu­mera vanligen med med­delandet direkt ut­skrivet i klar­text○äv. om telegrafstation (och telefon­station)ngt åld.i byn fanns både post och telegrafsedan 1794av fra. télégraphe med samma betydelse; till tele- och grek. graph´ein ’skriva’