Svensk ordbok 2009, webbversion
teint
[
tä
ŋ
´
äv.
täŋ
´
]
substantiv
~en
teint·en
●
ansiktsfärg
med.
○
äv.
hy
sedan 1819
av fra.
teint
med samma betydelse, till
teindre
’färga’; jfr
tinktur