Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. tegelslagarn, plur. ~, best. plur. tegelslagarna
tegel|slag·ar·en●person som yrkesmässigt formar tegellera
till tegelstenar, tegelpannor etc.
mest histor.byggn.tekn.yrk.sedan 1417 (som tillnamn)öppet brev utfärdat av Peter Vitter och hustru med intyg om lån från Vadstena kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. tighlslaghare