Svensk ordbok 2009, webbversion

te`gelslagare substantiv ~n äv. vard. tegelslagarn, plur. ~, best. plur. tegelslagarna tegel|­slag·ar·en●person som yrkesmässigt formar tegel­lera till tegel­stenar, tegel­pannor etc. mest histor.byggn.tekn.yrk.sedan 1417 (som till­namn)öppet brev utfärdat av Peter Vitter och hustru med intyg om lån från Vadstena kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. tighlslaghare