Svensk ordbok 2009, webbversion
tautomeri´
[tautomeri´el.taftomeri´]
substantiv ~n
tauto·merin●form av isomeri varvid två organiska ämnen skiljer sig enbart genom att en atom växlat plats i molekylstrukturen
kem.sedan 1906modern bildn. till grek. tauto´ ’samma’ och mer´os ’(an)del’