Svensk ordbok 2009, webbversion

tas`kig adjektiv ~t task·ig●o­kamratlig och elak om person, handling e.d. vard.admin.psykol.MOTSATSantonymbussigantonymhygglig 1 JFRcohyponymnedrig han var så taskig att han skvallrade för lärarenbarnen var lite taskiga mot ny­komlingen○äv. om före­mål, till­stånd o.d.dålig vard.en taskig startläget i matchen är taskigthan mådde taskigt (adv.)taskig (mot ngn)sedan 1789sv. dial. taskig ’slarvig; ut­sliten och smutsig’, trol. till sv. dial. tasker ’slarver’