Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
tandem·et●spann med två hästar, den ena framför den andra
trafik.○äv. utvidgat (vanligen i sammansättn.)helhet av två (eller flera) samverkande enheter
tandemcykeltandemkanottandemmaskintandemmotor○särsk. om (teknik för cykling på) tandemcykelcykla tandemköra tandemåka tandemsedan 1834av eng. tandem med samma betydelse; till lat. tan´dem ’äntligen; i längden’
substantiv ~en
tandem·en●tandemcykel
trafik.sedan 1894se 1tandem