Svensk ordbok 2009, webbversion

1tam`tam substantiv, ingen böjning, n-genus tam|­tam●ett gonggongliknande slag­instrument med mörk klang och o­bestämd ton­höjd urspr. indiskt musik○äv.afrikansk trumma sedan 1832av hindi tam­tam med samma betydelse; ljud­härmande
2tam`tam substantiv, ingen böjning, neutr. tam|­tam●trummande ljud musik○äv. rent ljudåtergivande”tamtam, tamtaratam”, ljöd det från trummornasedan 1861ljud­härmande