Svensk ordbok 2009, webbversion

tamarin´d substantiv ~en ~er tamar·ind·en●ett tropiskt träd med fjäderliknande blad, små klasar av gula blommor och syrliga (ätliga) frukter i form av stora, långa baljor bot.tamarinden här­stammar från Afrikasedan 1750; 1578 om fruktenur arab. tamr hindī, eg. ’indisk dadel’