Svensk ordbok 2009, webbversion
[-åŋ´]
substantiv ~en ~er
tal·ong·en1fast del av ark eller häfte som återstår sedan kupongens biljetter (e.d.) rivits bort
t.ex. på checkhäfte, biljetthäfte, kupongark etc.
bok.talongblad○ibl. fungerande som inlämningskvitto e.d.sedan 1855av fra. talon ’rest; talong’, urspr. ’häl’; jfr talar
2hög med spelkort som spelarna drar från eller som de lägger kort på
i mots. till de från början utdelade korten; i vissa kortspel
spel.talongkortsedan 1749