Svensk ordbok 2009, webbversion

ta`lkör substantiv ~en ~er tal|­kör·en●sam­fällt fram­sägande (av ngt) in­om större grupp särsk. av slag­ord, i på­verkande syfte admin.komm.demonstranterna krävde i talkör fri­givning av de politiska fångarna○äv. all­männareklassen sade efter i talkör○äv. om de talandetalkören blev allt man­starkaresedan 1932