Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
takt|lös·het·en●det att vara taktlös
komm.psykol.JFRcohyponymindiskretion
○äv. om taktlös handling, taktlöst yttrande e.d.taktlösheter om hans lite tvivelaktiga förflutnataktlöshet (mot ngn), taktlösheter (om ngn/ngt)sedan 1876