Svensk ordbok 2009, webbversion

tagg`bräken substantiv, best. f. ~, plur. taggbräknar, n-genus tagg|­bräkn·ar●en orm­bunke som har över­vintrande bladskivor som består av skarpt såg­tandade, parvis mot­satta småblad bot.taggbräken före­kommer mest i våra fjäll­traktersedan 1846