Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
tagg·ar1ofta perf. part.
förse med vassa utskjutande spetsar
Nolltagga ngtsedan 15412förse (textmaterial) med språkliga markeringar
vanligen som komplement till el. för underlättande av datamaskinell analys
vard.databehandl.○äv.måla graffiti
de vägrade att tagga på de väggar kommunen upplåtit åt demtagga ngtsedan 1960-taletav eng. tag med samma betydelse, till tag ’etikett’; av samma urspr. som tagg
3ofta refl. och med partikelnupp
ladda upp och i förväg koncentrera sig
på ngn viktig händelse, t.ex. en tävling
Nollkillarna har börjat tagga upp inför kvalethon försökte tagga upp sig i andra set men kom aldrig in i matchentagga (upp) ngnsedan 1992Subst.:vbid1-355624taggande,
vbid2-355624taggning