Svensk ordbok 2009, webbversion

sö`kare substantiv ~n äv. vard. sökarn, plur. ~, best. plur. sökarna sök·ar·en1person som söker ofta efter ngt abstrakt, t.ex. en livs­åskådning Nollhan har all­tid varit en sökaresedan 16402detalj på kamera med vars hjälp kameran kan ställas in mot motivet film.sökarlinsfå in motivet i sökarensedan 1895