Svensk ordbok 2009, webbversion

sång`lärka substantiv ~n sånglärkor sång|­lärk·an●en lärka med i­härdig sång som väller fram, hög och melodisk under det att fågeln svävar och långsamt faller i luften zool.sånglärkan steg nästan lod­rätt på dallrande vingar över fältetsånglärkans jublande, pauslösa drillarsedan 1785