Svensk ordbok 2009, webbversion
sä
`
tesgård
substantiv
~en ~ar
sät·es|gård·en
●
säteri
jordbr.
samh.
sedan förra hälften av 1300-talet
Södermanna-Lagen
fornsv.
sätu
garþer
, bildat till
säta
’sittplats; vistelse’; jfr
säte